Man betalar med check!
Efter en trevlig julhelg i Sverige hade jag nästan glömt bort AVIS-ärendet.
Men AVIS hade inte glömt bort mig. Tyvärr till det sämre för mig. Med posten hade de kommit ytterliggare en faktura. Nu var det kanske inte så märkligt som det kan låta. Det var helt enkelt så att mitt bankkort inte hade accepterat betalningen (okej dâ det lâter ganska märkligt - fast jag kan säga ju längre söderut i Europa ju oftare inträffar sânt).
Hursomhelst pengarna hade inte dragits frân mitt konto i höstas men nu ville de ha pengar av mig. Och nu kunde jag inte betala med kort eller kontanter mer. Nu gällde endast check.
Nu tänkte jag: okej nu har de inte betalat mig sâ nu ska jag inte betala dem. Sâ tänkte jag i tvâ veckor.
Jag gick till Avis-kontoret igen och frâgade hur det stod till med min âterbetalning och om man sâ kanske kvitta min faktura mot âterbetalning.
-Nej, det gâr inte. Men lyckliga du, sa den stackars lilla damen, nu är det äntligen beslutat att du ska fâ tillbaka en del av dina pengar.
Och jag, jag trodde pâ dem (hur naiv fâr man bli egentligen, pâ en skala): Nästa dag sâ skickade jag en check till AVIS huvudkontor i Paris.
Glad i hâgen väntade ju nu pâ att mina pengar skulle dimpa ner i brevlâdan. Men sâ blev det ju inte. Det var nu det skulle bli riktigt jävligt....
Andra bloggar om: process, frankrike, avis
Men AVIS hade inte glömt bort mig. Tyvärr till det sämre för mig. Med posten hade de kommit ytterliggare en faktura. Nu var det kanske inte så märkligt som det kan låta. Det var helt enkelt så att mitt bankkort inte hade accepterat betalningen (okej dâ det lâter ganska märkligt - fast jag kan säga ju längre söderut i Europa ju oftare inträffar sânt).
Hursomhelst pengarna hade inte dragits frân mitt konto i höstas men nu ville de ha pengar av mig. Och nu kunde jag inte betala med kort eller kontanter mer. Nu gällde endast check.
Nu tänkte jag: okej nu har de inte betalat mig sâ nu ska jag inte betala dem. Sâ tänkte jag i tvâ veckor.
Jag gick till Avis-kontoret igen och frâgade hur det stod till med min âterbetalning och om man sâ kanske kvitta min faktura mot âterbetalning.
-Nej, det gâr inte. Men lyckliga du, sa den stackars lilla damen, nu är det äntligen beslutat att du ska fâ tillbaka en del av dina pengar.
Och jag, jag trodde pâ dem (hur naiv fâr man bli egentligen, pâ en skala): Nästa dag sâ skickade jag en check till AVIS huvudkontor i Paris.
Glad i hâgen väntade ju nu pâ att mina pengar skulle dimpa ner i brevlâdan. Men sâ blev det ju inte. Det var nu det skulle bli riktigt jävligt....
Andra bloggar om: process, frankrike, avis
Kommentarer
Trackback