Inkasso: En ny player kommer in på scenen

Eftersom man inte firar Valborg i Frankrike så bloggar jag istället...

Jag satte mig framför brevlådan för att vänta på pengarna från Avis. Efter två veckors väntande kom ett brev. Men inte från Avis utan från inkassobolaget Effico Soreco. Jag översätter fritt:


Dam, Herr,

Din kreditor Avis hyrbilar AB har ålagt oss att hova in de stålar som du är skyldig dem angåend den obetalda fakturan som ni smitit frân att betala vilken du finner här nedan.
I princip:     261,37e
I ränta:            2.00e
Artikel 32:    17,94e (se baksida: eller nedan (ff anm.))
TOTAL:       281,312 eurosar

Med denna vänliga intervention, bjuder vi in dig att adressera dig till vår agentur i Tours till Ordern av Effico Soreco (med ett kapital av 1310984 eurosar) inom den bästa av förseningar för att betala tillbaks summan som ni sniket vägrat att betala in. I denna väntan ber vi dig, dam/herre, att agera.
Våra distingerade hälsningar,
byrå 244

*Artikel 32 al 3 och 4 - Lagen 9-7-91.


Även om översättningen inte var helt perfekt så förstår ni att jag nu låg pyrt till.

Andra bloggar om: , ,

Man betalar med check!

Efter en trevlig julhelg i Sverige hade jag nästan glömt bort AVIS-ärendet.

Men AVIS hade inte glömt bort mig. Tyvärr till det sämre för mig. Med posten hade de kommit ytterliggare en faktura. Nu var det kanske inte så märkligt som det kan låta. Det var helt enkelt så att mitt bankkort inte hade accepterat betalningen (okej dâ det lâter ganska märkligt - fast jag kan säga ju längre söderut i Europa ju oftare inträffar sânt).

Hursomhelst pengarna hade inte dragits frân mitt konto i höstas men nu ville de ha pengar av mig. Och nu kunde jag inte betala med kort eller kontanter mer. Nu gällde endast
check.

Nu tänkte jag: okej nu har de inte betalat mig sâ nu ska jag inte betala dem. Sâ tänkte jag i tvâ veckor.

Jag gick till Avis-kontoret igen och frâgade hur det stod till med min âterbetalning och om man sâ kanske kvitta min faktura mot âterbetalning.

-Nej, det gâr inte. Men lyckliga du, sa den stackars lilla damen, nu är det äntligen beslutat att du ska fâ tillbaka en del av dina pengar.

Och jag, jag trodde pâ dem (hur naiv fâr man bli egentligen, pâ en skala): Nästa dag sâ skickade jag en check till AVIS huvudkontor i Paris.

Glad i hâgen väntade ju nu pâ att mina pengar skulle dimpa ner i brevlâdan. Men sâ blev det ju inte. Det var nu det skulle bli riktigt jävligt....

Andra bloggar om: , ,

Aj då vi har gjort ett fel - men det går nog inte att ändra

Sagt och gjort så uppsöker jag igen AVIS vars lokalkontor ligger alldeles bredvid företaget där jag arbetar.

Jag förklar mitt problem: att jag (a) fått betala för en bil ur en dyrare klass, samt (b) att jag fâtt betala för fyra dygn istället för tre dygn.

Den stackars damen tittar igenom sin pärm, där både min bokning för en klass B-bil tre dygn samt fakturan för en klass C-bil fyra dygn finns med:
-Aj aj aj då. Det är jag som gjort fel, jamrar hon sig.
-Jamra lagom du, tänker jag men säger det inte. Det är ju inte du som fâtt betala kalaset.
Hon förklarar dock att det visserligen är hårt bedömt; men även om man sâ bara lämnar tillbaks en bil med fem minuters försening, så debiteras man för ett extra dygn. Inget att göra åt de fyra dygnen alltså.

Hon ringer dock upp huvudkontoret för AVIS France som finns i Paris - eftersom det fjuttiga lokalkontoret i Crolles inte har några rättigheter att hjälpa sina felbehandlade kunder. På huvudkontoret har man dock ingen förståelse att man kunnat gjort fel på lokalnivå och säger helt enkelt. Så synd för dig att du har betalt för en C-klass bil istället för en B-klass bil, men tyvärr kan vi inte göra nâgot åt det: Inga pengar för dig inte gubbe lille, tror jag att de tänker
-Aj aj, tänker jag.
Dock vet "den stackars lilla damen" råd. Hon har en kontakt pâ huvudkontoret i Paris, och hon ber att få bli kopplad till sin kontakt. -Kontakter är viktiga - i synnerhet i Frankrike.
Och sim sala bim. Utan att jag förstått hur det gått till så lägger hon pâ luren och säger: det kommer att lösa sig.
-Oj dâ, tänker jag, var det sâ enkelt.

Sâ enkelt var det förstâs inte. Men det tänker jag berätta om en annan gång.

Go'natt

Ps Ni använder väl Google
Reader. Om ni lägger till den här bloggen pâ era Google Reader-konton kan ni fâ se när det skrivits ett nytt medelande här :)

Andra bloggar om: , ,

Fakturan

Två veckor efter att jag glidit runt i den svarta golfen, får jag så hem fakturan. Gissa om jag blir förvånnad när det istället för 116 euro som jag förväntat mig står 267 euro och 72 cent. Aj.... Jag läser igenom fakturan och upptäcker genast två konstigheter:

1. Jag har istället för en helg (=3 dygn) betalat för 4 dygns bilhyra.

2. Jag har blivit fakturerad för en klass C-bil istället för en klass B-bil som jag har blivit lovad.

Efter att ha kliat mig själv i huvudet några gånger uppsöker jag AVIS-kontor där jag hyrde bilen.

Fortsättning följer efter påskhelgen...

Introduktion, varvid jag gnäller lite på fransk byråkrati i allmänhet

Då Martin har bjudit in mig att skriva här, så känner jag mig kallad att beskriva min process med AVIS i Frankrike. Detta trots att jag varken vunnit mot dem eller tror att jag ens en dag kommer att vinna mot dem. För er som känner till fransk byråkrati vet att den är tre gånger värre än all annan byråkrati. Hm... jag ska villigt erkänna att jag själv fortfarande inte känner till hur fransk byråkrati fungerar. Kanske kan jag under min berättelse få hjälp av någon som vet... men det är inget som jag hoppas på. Till och med mina franska kollegor har bett mig lägga ner.

Innan jag beskriver själva problemet kan jag kanske berätta att jag just nu industridoktorerar i sydöstra Frankrike (om ni vill läsa mer om när jag klagar - eller ibland hyllar - Frankrike kan ni läsa i min egna blogg ). Industridelen av mitt doktorerande utför jag hos halvledartillverkaren STMicroelectronics (ST) strax utanför Grenoble, och mitt vetenskapliga arbete sker vid Ecole Nationale Superieure des Mines de Saint-Etienne strax utanför Aix-en-Provence. Att vara industridoktorand innebär - teoretiskt - att man kan kombinera det bästa från två världar. Ofta får man dock det sämsta av två världar.

En tillsynes bra sak är att ST har en med biluthyraren AVIS, så att anställda kan hyra bil billigare hos dem... T.ex. har de ett week-end paket: 108 euro/helg för en klass A-bil (typ citroën C2 - foto) eller 116 euro/helg för en klass B-bil (typ Renault Clio). En annan bra sak är att hos just den här agenturen kan man som ST-anställd kan ringa och göra beställning direkt hos hyrfirman istället för att krångla med internet eller faxa eller göra något annat krångligt...

Artikelförfattaren med en Citroën C2 som han dock inte hyrde hos AVIS.

En helg i November förra året (2006 om ni läser den här bloggen väldigt sent), så bestämde jag mig för att hyra en bil för en helg. Då jag vill lyxa till det lite så väljer jag en B-klass bil. Jag ringer, säger vad jag heter och bokar en B-klass bil för helgen.

<En viktig detalj till historien är att en helg är exakt 3 dygn.>

På fredagen kommer jag till agenturen kl 12 och ska hämta ut bilen. Där finns ingen klass B-bil, men men, det gör inget monsieur! Du får hyra en C-bil till samma pris som en B-klass bil.

-Oh la la! Tänker jag och ser på den urcoola svarta Golfen. Här ska raggas tjejer.

Under helgen drar jag runt med mitt lyxåk... och på måndag strax efter 12 kommer jag tillbaks till agenturen.

Den är stängd! Är jag förvånnad? Nej. Egentligen borde jag ha vetat vad fransmän gör mellan : Ingenting! De har lunchstängt. Sagt och gjort jag njuter jag med av min lunchpaus och kommer tillbaks två timmar senare. Jag lämnar bilen och nycklar och går tillbaks till jobbet...fortsättning följer...


Andra bloggar om: , , ,