Slutet gott allting gott??
Efter att faxat min kvittot pâ min betalning och diverse annat bevismaterial. Trodde jag att saken skulle vara ur världen.
Var den det? Sâ klart inte!
En vecka senare finner jag ytterligare ett brev frân inkassoföretaget. Innehâllet lyder ungefär sâ här.
Kopiorna pâ kvittona som du skickat tror vi inte är giltiga. Om vi inte erhâller betalning inom 24 timmar sâ kommer vi lâta saken bli ett rättsfall.
Jag kände mig givetvis lite stressad. Speciellt som jag skulle resa bort samma dag. Jag tog därför ledigt frân jobbet och tog mig till Aviskontoret där jag hyrt bilen¨ihop om att de skulle kunna hjälpa mig: - Nej, vi kan inte hjälpa dig, men kanske Chantalle (blogs anm: Chantalle heter egentligen nâgot annat) vid det andra Aviskontoret kan hjälpa dig. Kanske kan hon till och med hjälpa dig att fâ dina pengar tillbaks
Jag âkte alltsâ dit istället... Chantalle var vänlig skrev ett intyg att jag gjort min betalning, skickade det till Inkassoföretaget och gav mig en kopia. Dessutom lovade hon att försöka ordna sâ att jag fick tillbaks de pengar som jag betalat för mycket.
Problemet löst? Nja, delvis...
Nâgon mânad gick och Inkassoföretaget hörde inte av sig igen vilken jag tog som ett gott tecken. Däremot dröjde det innan Avis âterbetalning kom. Jag gick tillbaks till Aviskontoret nâgra gânger bara för att höra: - Har inte âterbetalningen kommit än... Lât mig se i min dator... Ja, det har du rätt i... men den kommer nog snart.
Sedan i mânadsskiftet fick jag sedan ett brev pâ posten. Inkassobolaget igen!!!!
Den här gângen visade det sig att det gällde en annan bil som jag hyrt hos Avis. En bil som jag hyrt för nästan ett âr sedan! Tydligen hade samma problem uppstâtt igen. Avis hade inte kunnat dra nâgra pengar frân kortet... Denna gâng var dock skillnaden att Avis själv helt struntat i att skicka nâgon betalningspâminnelse. Istället lämnade de över ärrendet direkt till Inkassoföretaget.
Pâ morgonen efter blev jag ocksâ uppringd av Inkassoföretaget. De bad mig lämna mitt kortnummer sâ lovade de att allt skulle ordnas. Jag insisterad dock pâ att jag vill prata med Avis först, vilket kvinnan i telefonen inte verkade helt nöjd med: - Avis kan hursomhelst inte göra nâgonting nu, hela ärendet ligger hos oss.
Pâ lördag tog jag mig därför till Aviskontoret igen. Chantalle var dock inte där och jag blev rekommenderad att komma tillbaks efter helgen igen.
Innan helgen var över fick jag dock en glädjande nyhet. I Frankrike delar de nämligen ut post även pâ lördagar. Och just den här lördagen fick jag en check med posten! En check frân Avis. Visserligen var beloppet inte sâ stort som jag förväntat mig. Bara 15 euros, men det var en belopp jag kunde tänkas nöja mig med.
Pâ mândagen därpâ sâ âtervände jag till Chantalle pâ Avis. Hon sâg till sâ att jag kunde betala hyrbilen frân förra âret och lovade att hon skulle se till sâ saken med inkassoföretaget blev ordnad.
Sedan dess har jag inte hört nâgot mer frân varken Avis eller Inkassoföretaget. Sâ jag antar att allt är bra. Men sâ kommer jag inte heller mer hyra nâgon bil frân Avis.
Tillbaks från Kenya
var var jag någonstans... jo jag låg pyrt till. Jag höll på att antastas av ett monster - ett inkassomonster.
Till råga på allt ringde de upp mig någon dag senare. För att klara mig ur knipan skrapade jag ihop mina papper, kopierade dem och skickade kopiorna till inkassomonstret. Nu borde väl problemet vara ur världen...
Nejdå...
Efter knappt två veckor fick jag ett ny brev:
Dam, Herre,
Ni har sagt oss att ni har reglerat er skuld direkt till Avis bilskojare. Efter diverse efterforskningar, har Avis övertygat oss att någon sådan aldrig reglerats hos dem. Med andra ord är ni fortfarande skyldig summan 279,33 Euron som vi nu begär få erhålla inom 48 timmar. Per default kommer vi annars att träffas i rättsliga sammanhang
Med hopp att vi inte kommer träffas där.
Vi ber er - Dam, Herre - att agera, våra distingerade hälsningar.
byrå 244
Alltså dags att agera. Jag hittade ett telefonnummer högst upp på brevet och ringde.
Efter fem minuter kom jag fram ... till en telefonsvarare:
Vi är mycket glada att ta emot era pengar direkt; annars kan ni försöka slingra er genom att skicka oss ett brev eller ett fax.
Eftersom jag redan - utan lycka - försökt mig på en brevkorrespondans försökte jag nu förstå mig på att lära mig faxandets sköna konst. Tror ni att det lyckades bättre...?
Inkasso: En ny player kommer in på scenen
Jag satte mig framför brevlådan för att vänta på pengarna från Avis. Efter två veckors väntande kom ett brev. Men inte från Avis utan från inkassobolaget Effico Soreco. Jag översätter fritt:
Din kreditor Avis hyrbilar AB har ålagt oss att hova in de stålar som du är skyldig dem angåend den obetalda fakturan som ni smitit frân att betala vilken du finner här nedan.
I princip: 261,37e
I ränta: 2.00e
Artikel 32: 17,94e (se baksida: eller nedan (ff anm.))
TOTAL: 281,312 eurosar
Med denna vänliga intervention, bjuder vi in dig att adressera dig till vår agentur i Tours till Ordern av Effico Soreco (med ett kapital av 1310984 eurosar) inom den bästa av förseningar för att betala tillbaks summan som ni sniket vägrat att betala in. I denna väntan ber vi dig, dam/herre, att agera.
Våra distingerade hälsningar,
byrå 244
*Artikel 32 al 3 och 4 - Lagen 9-7-91.
Även om översättningen inte var helt perfekt så förstår ni att jag nu låg pyrt till.
Andra bloggar om: process, frankrike, avis
Man betalar med check!
Men AVIS hade inte glömt bort mig. Tyvärr till det sämre för mig. Med posten hade de kommit ytterliggare en faktura. Nu var det kanske inte så märkligt som det kan låta. Det var helt enkelt så att mitt bankkort inte hade accepterat betalningen (okej dâ det lâter ganska märkligt - fast jag kan säga ju längre söderut i Europa ju oftare inträffar sânt).
Hursomhelst pengarna hade inte dragits frân mitt konto i höstas men nu ville de ha pengar av mig. Och nu kunde jag inte betala med kort eller kontanter mer. Nu gällde endast check.
Nu tänkte jag: okej nu har de inte betalat mig sâ nu ska jag inte betala dem. Sâ tänkte jag i tvâ veckor.
Jag gick till Avis-kontoret igen och frâgade hur det stod till med min âterbetalning och om man sâ kanske kvitta min faktura mot âterbetalning.
-Nej, det gâr inte. Men lyckliga du, sa den stackars lilla damen, nu är det äntligen beslutat att du ska fâ tillbaka en del av dina pengar.
Och jag, jag trodde pâ dem (hur naiv fâr man bli egentligen, pâ en skala): Nästa dag sâ skickade jag en check till AVIS huvudkontor i Paris.
Glad i hâgen väntade ju nu pâ att mina pengar skulle dimpa ner i brevlâdan. Men sâ blev det ju inte. Det var nu det skulle bli riktigt jävligt....
Andra bloggar om: process, frankrike, avis
Aj då vi har gjort ett fel - men det går nog inte att ändra
Jag förklar mitt problem: att jag (a) fått betala för en bil ur en dyrare klass, samt (b) att jag fâtt betala för fyra dygn istället för tre dygn.
Den stackars damen tittar igenom sin pärm, där både min bokning för en klass B-bil tre dygn samt fakturan för en klass C-bil fyra dygn finns med:
-Aj aj aj då. Det är jag som gjort fel, jamrar hon sig.
-Jamra lagom du, tänker jag men säger det inte. Det är ju inte du som fâtt betala kalaset.
Hon förklarar dock att det visserligen är hårt bedömt; men även om man sâ bara lämnar tillbaks en bil med fem minuters försening, så debiteras man för ett extra dygn. Inget att göra åt de fyra dygnen alltså.
Hon ringer dock upp huvudkontoret för AVIS France som finns i Paris - eftersom det fjuttiga lokalkontoret i Crolles inte har några rättigheter att hjälpa sina felbehandlade kunder. På huvudkontoret har man dock ingen förståelse att man kunnat gjort fel på lokalnivå och säger helt enkelt. Så synd för dig att du har betalt för en C-klass bil istället för en B-klass bil, men tyvärr kan vi inte göra nâgot åt det: Inga pengar för dig inte gubbe lille, tror jag att de tänker
-Aj aj, tänker jag.
Dock vet "den stackars lilla damen" råd. Hon har en kontakt pâ huvudkontoret i Paris, och hon ber att få bli kopplad till sin kontakt. -Kontakter är viktiga - i synnerhet i Frankrike.
Och sim sala bim. Utan att jag förstått hur det gått till så lägger hon pâ luren och säger: det kommer att lösa sig.
-Oj dâ, tänker jag, var det sâ enkelt.
Sâ enkelt var det förstâs inte. Men det tänker jag berätta om en annan gång.
Go'natt
Ps Ni använder väl Google Reader. Om ni lägger till den här bloggen pâ era Google Reader-konton kan ni fâ se när det skrivits ett nytt medelande här :)
Andra bloggar om: process, frankrike, avis
Fakturan
1. Jag har istället för en helg (=3 dygn) betalat för 4 dygns bilhyra.
2. Jag har blivit fakturerad för en klass C-bil istället för en klass B-bil som jag har blivit lovad.
Efter att ha kliat mig själv i huvudet några gånger uppsöker jag AVIS-kontor där jag hyrde bilen.
Fortsättning följer efter påskhelgen...
Introduktion, varvid jag gnäller lite på fransk byråkrati i allmänhet
Då Martin har bjudit in mig att skriva här, så känner jag mig kallad att beskriva min process med AVIS i Frankrike. Detta trots att jag varken vunnit mot dem eller tror att jag ens en dag kommer att vinna mot dem. För er som känner till fransk byråkrati vet att den är tre gånger värre än all annan byråkrati. Hm... jag ska villigt erkänna att jag själv fortfarande inte känner till hur fransk byråkrati fungerar. Kanske kan jag under min berättelse få hjälp av någon som vet... men det är inget som jag hoppas på. Till och med mina franska kollegor har bett mig lägga ner.
Innan jag beskriver själva problemet kan jag kanske berätta att jag just nu industridoktorerar i sydöstra Frankrike (om ni vill läsa mer om när jag klagar - eller ibland hyllar - Frankrike kan ni läsa i min egna blogg ). Industridelen av mitt doktorerande utför jag hos halvledartillverkaren STMicroelectronics (ST) strax utanför Grenoble, och mitt vetenskapliga arbete sker vid Ecole Nationale Superieure des Mines de Saint-Etienne strax utanför Aix-en-Provence. Att vara industridoktorand innebär - teoretiskt - att man kan kombinera det bästa från två världar. Ofta får man dock det sämsta av två världar.
En tillsynes bra sak är att ST har en med biluthyraren AVIS, så att anställda kan hyra bil billigare hos dem... T.ex. har de ett week-end paket: 108 euro/helg för en klass A-bil (typ citroën C2 - foto) eller 116 euro/helg för en klass B-bil (typ Renault Clio). En annan bra sak är att hos just den här agenturen kan man som ST-anställd kan ringa och göra beställning direkt hos hyrfirman istället för att krångla med internet eller faxa eller göra något annat krångligt...
Artikelförfattaren med en Citroën C2 som han dock inte hyrde hos AVIS.
En helg i November förra året (2006 om ni läser den här bloggen väldigt sent), så bestämde jag mig för att hyra en bil för en helg. Då jag vill lyxa till det lite så väljer jag en B-klass bil. Jag ringer, säger vad jag heter och bokar en B-klass bil för helgen.
<En viktig detalj till historien är att en helg är exakt 3 dygn.>
På fredagen kommer jag till agenturen kl 12 och ska hämta ut bilen. Där finns ingen klass B-bil, men men, det gör inget monsieur! Du får hyra en C-bil till samma pris som en B-klass bil.
-Oh la la! Tänker jag och ser på den urcoola svarta Golfen. Här ska raggas tjejer.
Under helgen drar jag runt med mitt lyxåk... och på måndag strax efter 12 kommer jag tillbaks till agenturen.
Den är stängd! Är jag förvånnad? Nej. Egentligen borde jag ha vetat vad fransmän gör mellan : Ingenting! De har lunchstängt. Sagt och gjort jag njuter jag med av min lunchpaus och kommer tillbaks två timmar senare. Jag lämnar bilen och nycklar och går tillbaks till jobbet...fortsättning följer...
Andra bloggar om: process, frankrike, avis, entremidietdeux