Vidare analys
Vidare analys
I förra inlägget ifrågasatte jag nyttan av 7-dagarskortet eller iaf prissättningen av den. Det är för dyrt för att någon Stockholmare någonsin ska ha användning för det. Slutsatsen byggdes på en ganska enkel analys om hur lång sammanhängande period av resande som gjorde 7-dagarskortet användbar i en optimal biljettlösning.
Och jag har fått ett kort svar från SL som syns i en kommentar till förra. Jag får anledning att återkomma till det svaret.
Problemet med den förra analysen är just att under en 30-dagarsperiod är man borta flera dagar, fast inte alltid sammanhängande. Har jag varit för hård mot 7-dagarskortet? Knappast!
I nästa steg har jag gjort datasimuleringar där jag varierat, som innan, längden av den outnyttjade perioden. Den är fortfarande på x-axeln i diagrammen nedan. Skillnaden mot föregående analys är att jag angett perioden i procent. Hela perioden är fortfarande 30 dagar.
På y-axeln har jag infört "sammanhängigheten", som är ett mått på hur mycket den outtnyttjade perioden hänger ihop. Mer exakt är det sannolikheten att en person som är frånvarande en dag, är frånvarande även nästa dag. De översta raderna motsvarar den föregående analysen, med hög sammanhängighet.
Simuleringarna är gjorda så att jag valde ett värde för sammanhängighet och ett värde för periodens längd. Sen slumpade datorn fram en 30 dagars period där frånvaro dagarna uppfyllde dessa båda parametrar. Därefter beräknades den optimala inköpet av periodkort och rabattkuponger. Detta gjorde tusen gånger för varje par av parametrar. Genomsnittet plottades sedan på rätt ruta i diagrammen.
Vad ser vi då? Jo, det rosa diagrammet har blivit ännumera rosa. Det gula området är som förut där den outnyttjade perioden är 50 % alltså 14 dagar. Men om vi bryter upp den perioden, alltså går mot lägre sammanhängihet, då faller 7-dagarskortets nyttovärde.
Det är svårt att säga var i diagrammen en typisk Stockholmare befinner sig i sitt resande. Men klart är iaf att 7-dagarskortet är helt värdelöst i de allra flesta situationer.
Observera följande brasklapp: Jag har inte tagit hänsyn till om man korsar en zon-gräns. När jag skrev programmet, fanns det faktiskt inga zoner. Sedan dess har jag bara uppdaterat priserna.
Vad är då det bästa alternativet? Återigen kollar vi på totalpriset och ser som väntat att 620-kronors-blodrött dominerar. På dyngsprisdiagrammet kan vi i randen sluta oss till att det är kostar 40 kr om dagen vid hög bortavaro. Det är rabattremsa som gäller.
Är det någon som vill ifrågasätta rabattkupongens prissättning? Konstatera då att om man är borta hälften av en 30-dagarsperiod och den hälft är väldigt löst sammanhängande, tex ett scenario där du jobbar varannan dag, först då går break-even mellan 30-dagarskortet och rabattremsan.
Andra bloggar om: försköpsremsa, SL, periodkort, 7-dagarskort
I förra inlägget ifrågasatte jag nyttan av 7-dagarskortet eller iaf prissättningen av den. Det är för dyrt för att någon Stockholmare någonsin ska ha användning för det. Slutsatsen byggdes på en ganska enkel analys om hur lång sammanhängande period av resande som gjorde 7-dagarskortet användbar i en optimal biljettlösning.
Och jag har fått ett kort svar från SL som syns i en kommentar till förra. Jag får anledning att återkomma till det svaret.
Problemet med den förra analysen är just att under en 30-dagarsperiod är man borta flera dagar, fast inte alltid sammanhängande. Har jag varit för hård mot 7-dagarskortet? Knappast!
I nästa steg har jag gjort datasimuleringar där jag varierat, som innan, längden av den outnyttjade perioden. Den är fortfarande på x-axeln i diagrammen nedan. Skillnaden mot föregående analys är att jag angett perioden i procent. Hela perioden är fortfarande 30 dagar.
På y-axeln har jag infört "sammanhängigheten", som är ett mått på hur mycket den outtnyttjade perioden hänger ihop. Mer exakt är det sannolikheten att en person som är frånvarande en dag, är frånvarande även nästa dag. De översta raderna motsvarar den föregående analysen, med hög sammanhängighet.
Simuleringarna är gjorda så att jag valde ett värde för sammanhängighet och ett värde för periodens längd. Sen slumpade datorn fram en 30 dagars period där frånvaro dagarna uppfyllde dessa båda parametrar. Därefter beräknades den optimala inköpet av periodkort och rabattkuponger. Detta gjorde tusen gånger för varje par av parametrar. Genomsnittet plottades sedan på rätt ruta i diagrammen.
Vad ser vi då? Jo, det rosa diagrammet har blivit ännumera rosa. Det gula området är som förut där den outnyttjade perioden är 50 % alltså 14 dagar. Men om vi bryter upp den perioden, alltså går mot lägre sammanhängihet, då faller 7-dagarskortets nyttovärde.
Det är svårt att säga var i diagrammen en typisk Stockholmare befinner sig i sitt resande. Men klart är iaf att 7-dagarskortet är helt värdelöst i de allra flesta situationer.
Observera följande brasklapp: Jag har inte tagit hänsyn till om man korsar en zon-gräns. När jag skrev programmet, fanns det faktiskt inga zoner. Sedan dess har jag bara uppdaterat priserna.
Vad är då det bästa alternativet? Återigen kollar vi på totalpriset och ser som väntat att 620-kronors-blodrött dominerar. På dyngsprisdiagrammet kan vi i randen sluta oss till att det är kostar 40 kr om dagen vid hög bortavaro. Det är rabattremsa som gäller.
Är det någon som vill ifrågasätta rabattkupongens prissättning? Konstatera då att om man är borta hälften av en 30-dagarsperiod och den hälft är väldigt löst sammanhängande, tex ett scenario där du jobbar varannan dag, först då går break-even mellan 30-dagarskortet och rabattremsan.
Andra bloggar om: försköpsremsa, SL, periodkort, 7-dagarskort
Kommentarer
Trackback