Tung bevisbörda
Roger Moger (s).
Jag får säkert anledning att följa upp det här men tillsvidare nöjer mig med att utrycka min uppgivenhet med vänsterns krav på bevis för alla förändringar som görs. Jag har gjort ytterliggare en ytlig sökning i litterturen och inte funnit en enda artikel som bevisar att skolgång är positivt. Beviskrav verkar vara vanligt i vänsterns retorik men det låter väldigt ihåligt. Det finns flera aspekter på konceptet elitklasser som går att angripa, inte minst ur ett rättviseperspektiv. Är det bästa man kan komma med att det är inte säkert att det fungerar? Har sossarna övergivit rättviseretoriken?
Tricket är alltså att låta påskina att bevis för att det inte fungerar finns, men det är särskilt lätt att genomskåda. Beviskraven verkar komma slentrianmässigt. Jag hoppas verkligen på en skärpning där.
Skolan självreglerande
Det har varit roligt att läsa nyheter den senaste veckan. Jag känt mig manad att blogga flera gånger men inte fått tid. Dock har jag hunnit med att svara på ytterliggare en kommentar från min mest ihärdiga antagonist. Tack för en trevlig diskussion, Petter. Måtte den fortgå. Efter månader av skeptiskt rapportering om vårdvalet från olika medier, inkl SvD självt, har SvD äntligen rätat ut mitt stora frågetecken i ytterliggare en skeptisk rapport. Akilleshälen för områden stort vårdbehov ligger alltså att patienterna här tar mer tid i anspråk vid varje läkarbesök så att lönsamheten blir mindre eftersom man bara får betalt per patient. Det finns ett samband mellan låga inkomster och långa läkarbesök. En modell där även besökstiden, eller ett proxy, räknas in föreslås och är på ingång i Skåne. En tidstaxa föreslås av borgerliga politiker.
Jag hoppas att systemet är självreglerande. Vårdtagare har ju fortfarande möjlighet att söka sig till några av de vårdmottagningar nyligen startats i innerstaden. Såsom påpekats i en ledare, kritiker har riktat in sig på organisationen. Någon undersökning på patientnivå har inte gjorts och kan ju heller inte göras förrän efter åtminstone ett par år. Då kanske det framkommer att en ny betalningsmodell behövs. Samtidigt kanske det framkommer att medborgare upplever att de får bättre vård än tidigare.
För det har sällan funnits skäl till större optimismen för självreglering och konkurrens utsättning av verksamhetsområden tidigare förbehållen offentlig sektor.
Lägg er friskolorna, sa dom! För att dom tar ut alldeles för höga vinster, satsar på oseriösa ämnen och lockar med datorer och andra förmåner. Behövs inte! För dom som spelar på den planen lägger ner sig själva. Idag visas det att de kommunala skolorna ökar sitt elevantal. Står att läsa om i SvD. Förhoppningarna om at de kommunala gymnasierna skulle svara på konkurrensen och efter en tid av självsanering satsa på lärarna och traditionella kärnämnen som matte och svenska, gynnade även av ändrade regler för högskoleantagning. Medborgarna kan välja själva. Nu är det friskolornas tur till självsanering. Kvar bland dem kan bara finnas de som tar upp handsken från de kommunala skolorna. Lättast blir de för dem som tidigt satsat på bra lärare och behandlar dessa väl. För annars kommer de börja söka sig tillbaka till kommunala lönelistor.
Så till dagens frågetecken, intervjun med skolborgarrådet Lotta Edholm (fp). Hon säger att i två budgetar har man ökat anslagen till skolorna med 375 miljoner. Roger Moger (s) sågar henne och säger att man bara sett nedskärningar. Kan någon upplysa mig om vilken av våra förtroendevalda ljuger för mig?
Andra bloggar om: skola, lotta edholm, roger moger, vårdval, betyg, friskola, utbildning